Bakgrund

Stallwallen

Firman Stallwallen inledde sin verksamhet i juni 2010. I början bestod verksamheten i huvudsak av att sälja tjänster som stallskötare (yrkesexamen som hästskötare 2010). År 2012 avlade jag yrkesexamen som djursjukvårdare på kliniker och då började jag även sälja tjänster till veterinärkliniker. Under åren har firman även sysslat i liten skala med stallverksamhet, uthyrning av ponnyer (ponnyridning) till privatpersoner, försäljning av bl.a. hantverksprodukter, översättning och annat i huvudsak relaterat till djur i olika form. Sedan 2013 håller jag även på med ekologisk garvning och försäljning av hantverksprodukter. Jag studerar för tillfället i Axxell Brusaby och kommer att avlägga examina Yrkesexamen för hantverkare: Traditionell garvare, november 2017. Under åren har firman utvecklats och blivit mångsidigare, allt mer och mer hjälper även mina familjemedlemmar till. I framtiden är det också möjligt att firman har behov av hjälp utifrån. Det skulle också vara fint att kunna erbjuda praktik åt någon som vill lära sej djurhållning eller garvning.

En hantverkare blir till

Det blev så mycket mera än jag tänkte mej då jag anmälde mej till den första kursen i garvning. Det började med att jag ville kunna ta till vara på skinnen från kaninerna som vi slaktade och visst skulle det vara roligt att kunna garva fårskinn. Tanken på att kunna garva med ekologiska metoder tilltalade mej men riktigt hur intressant det hela skulle vara och hur mycket annat som kurserna i garvning med traditionella och ekologiska metoder skulle leda till anade jag inte. Jag har jobbat med garvning av skinn och läder sedan år 2013. Först gick jag en kortkurs i att garva fårskinn, sedan en grundkurs i garvning, och en fortsättningskurs och så en till tills det var dags för kursen som skulle leda till yrkesexamen som traditionell garvare.

Vi har lärt oss att garva pälsverk, läder, att göra sämskskinn och vackra och nyttiga saker av bl.a. horn, ben och klövar. Vi har lärt oss hur man utgår från ett råmaterial som många uppfattar som avfall och bearbetar det i många olika faser så att slutresultatet är en fungerande produkt. En produkt som inte bara är estetisk utan också ekologisk och representerar hållbar utveckling och respekt för naturen.

Jag har alltid varit intresserad av hantverk och att jobba med läder. Jag har tidigare reparerat seldon och gjort mindre föremål av läder men för mej har råmaterialet varit ett  problem. Tyvärr används många farliga kemikalier i den industriella garvningen av skinn och så har jag oroligt funderat på de förhållanden som djuren haft under sin livstid. Det är också synd att det i naturen finns resurser som inte tas till vara. Under de här kurserna har vi garvat skinn från mårdhundar och andra vilda smådjur. Vi har tagit till vara skinnen från hjortar, älgar i samband med jakt. Vi har lärt oss att bedömma hur bra kvaliteten är på fårskinnen och i samband med det funderat på fårens välmående. Jag uppfattar att vi under kursens gång lärt oss respektera de djur som gett oss sina skinn. De metoder vi använder är också mycket jordnära. Ofta känns det som om vi ersätter det industrin gör med kemikalier med vårt eget anletessvett. Det är väldigt fysiskt att garva med traditionella metoder. Man får jobba med händerna men ofta blir det med hela kroppen med.

Det började med en kurs men blev en livsstil. Garvningen har öppnat upp helt nya möjligheter, ett nytt sett att se till exempel konsumtionsvaror och hantverk. Jag märker att jag tittar på produkter på ett annat sätt, funderar på material och hur man skulle kunna kombinera materialen. Under de här åren har mitt självförtroende vuxit, jag vågar prova på nya tekniker och nya material. Det gäller inte bara skinnarbeten utan också annat hantver. Jag anmälde mej till en kurs för att lära mej ett hantverk men på vägen utvecklades jag till en hantverkare.

Hörnstenar i min utveckling till garvare

Jag har gått flera olika kurser som ordnats av Axxell, Brusaby i Kimito. Där har huvudläraren varit Hanna Nore men vi har också haft flera olika lärare som dragit specialteknikmoduler för oss. En av dem var Lotta Rahme som också skrivit två böcker om garvning. Vårvintern 2015 åkte vi med garvningskursen till den årliga skinnmarknaden i Jokkmokk i Sverige. På vägen besökte vi olika garverier, bland annat det ekologiska garveriet Jokkmokk Naturskinn, och museum med traditionella päls- och läderhantverk. Hösten 2016 hade vi en oförglömlig resa till Vågå i Norge där vi under handledning av Sofie Kleppe garvade renskinn i fjällen. Inom studierna för yrkesutbildningen deltog jag två gånger i en en veckas kurs i pälssömnad som ordnades av Centria Yrkeshögskola i JakobstadJag har också gått på kurser i silversmide på Västra Nylands folkhögskola och lärt mej att göra tagelsmycken av Arja Aalto. I november 2017 hade möjligheten att lära mej mera om att dekorera läder på en grundkurs som ordnades av Axxell, Brusaby, med Urmas Laukkanen som lärare. Jag kommer fortsättningsvis att delta i olika kurser och seminarier för att lära mej mera. Det roliga med hantverk är att man alltid kan lära sej nya metoder eller nya sätt att kombinera material.

Under åren har vi besökt många olika garverier som använder krom eller alun vid garvningen. Det har varit väldigt nyttigt att se dem men varje gång har jag kommit därifrån med övertygelsen att det måste gå att producera skinn och läder utan att använda miljöfarliga ämnen. Under åren har också tanken på djurens välfärd och att garvningen borde ske med beaktande av djurens levnadsvilkor blivit en allt viktigare del av processen för mej.